|
Kyrkbåten har anor från vikingatid. Att den
nuförtiden kallas för kyrkbåt beror på att man i gamla tider, när
kyrkplikten gällde, också använde båten som transportmedel till kyrkan.
Det var ofta en genväg mot att gå runt vattendrag och sjöar. |
![]() |
|
”Kyrkbåten följde den gamle genom hela livet. På den sista resan fördes den avlidnes stoft i båten till vilan i hembygdens mark, den nyfödde fördes på mors arm i kyrkbåten till sitt dop, läsbarnen färdades över älven eller viken till sin första högtidsdag och till det åldriga templet drog brudföljet i all sin prakt i byarnas kyrkbåtar. Säkerligen klingade då fiolerna ljuvligt i socknens ståtliga bröllopslåtar över de blänkande vattnen.” Tibble by har två stycken kyrkbåtar som används – ”Beckox´n” och ”Lekatten”. Byn har en tredje båt, ”Kersti” som nu är tagen ur drift och ligger under tak för allmän beskådan vid älvstranden. |
|
|
|
|
| Längd: | 18.5 meter |
| Bredd: | 2.10 meter (på bredaste stället) |
| Vikt: | Ca 1 ton |
| Antal åror: | 20 |
| Max antal personer i båten: | 30 (om man vill sitt bekvämt) |
| Max fart: | 11 knop (tävlingsrodd) |
|
|
|
|
Utanför Tibble Bystuga ligger Kersti för alla som
vill se. |
|
|
|
|
|
"Från Kyrkfärd till Tävlingsrodd" För dig som vill veta mer om Kyrkbåtarna och deras historia, rekommenderar vi Anne-Marie Storéns 72-sidiga kompendium "Från Kyrkfärd till Tävlings-rodd". Kompendiet kostar 100:- |
![]() |
|
- Kyrkbåtsrodd i litteratur och konst - Notiser från äldre tid. - Kapprodden ur tidningarnas perspektiv - m.m. |
|